tisdag 15 augusti 2017

EN DAG I FISKARS BRUK

På programmet på semesterveckan i Södra Finland, fanns naturligtvis inprickat en dag i Fiskars Bruk, eller Fiskars Village, som det numera kallas. Men för mig är det Fiskars Bruk och det är även orten jag föddes på och orten som jag tillbringade mina barndomssomrar på. Vår släkt har funnits länge i Fiskars. Den kom nämligen hit 1653, till Torby Näs och tog namnet Nesling, som senare ändrades till Nässling. 
Många år har gått sedan jag besökt Fiskars och då vi körde genom tunneln och man såg skymten av Värdshuset och det stora Stenhuset, så kom det nog en tår. Så många fina minnen jag har härifrån...och speciellt från Skomakarbacken, där farmor Lempi och farfar Gustaf bodde.

 Den som inte besökt Fiskars Village, gör det! Det är andlöst vackert.
Det gamla bruket hade troligtvis dött ut, för många år sedan, men en fiffig produktutvecling, bestående av konstnärer, hantverk och många små butiker gör att Fiskars Village idag är ett fint konstnärssamhälle, med även många fina utställningar. Bara av den orsaken värt ett besök. Men framför allt är det, det gamla bruket med sina fina byggnader som är mest tilltalande.
Fiskars är också enormt lummigt och bördigt och det gör att det blir ett väldigt grönt sken vid fotografering.
Jorden, marken har en speciell bördig doft...som jag ibland känner i min näsa, fastän jag inte är där.
Minns även barndomssomrarna, då näktergalen höll en vaken om kvällarna


Pappa och min bror Thomas ...och hunden Affe, njuter av en glass under trädet.

 Bastuspången var förut vit och hade endast räcke på ena sidan. Därifrån hoppades direkt i ån, efter bastubadandet nere i bruket.










I den gamla tvättstugan finns numera ett cafe/restaurang, som heter Laundry. Där pausade vi och njöt av gott kaffe och bakverk.


 Det ser gott ut, tycker Affe...






 Det vackra Stenhuset, ett av Finlands slott.


 Kanonerna vid Stenhuset var förut, då jag var liten, placerade uppe på Flaggberget. Därifrån hade man utsikt över hela Fiskars Bruk...och lite till...



Vi hade gärna gått upp till Flaggberget, men tiden och krafterna räckte inte till, denna varma sommardag...men vi vandrade upp för de branta backarna till Skomakarbacken, för att ta en titt på huru farmor och farfars hus såg ut idag. Alla husen var ju i brukets ägo, då jag var liten och de som arbetade på fabrikerna hyrde dessa hus av brukspatronen, så gjorde även farmor och farfar. Farfar hade också höns i ett tegelhus, dit jag brukade gå med honom för att mata "tipporna", som han kallade dem.



 Idag är farfars hönshus renoverat till bostad av en arkitekt . Vi fick en liten glimt av det och ett fotografi.

 Farmor och farfars hus...fortfarande rött...och högt uppe på backen med utsikt över bruket. För många år sedan hade jag möjlighet att köpa det, för den lilla summan 200 €. Det var på den tiden då det började jobbas och produktutvecklas, för att få Fiskars att blomstra igen. Ja det hade varit en god affär, men det fanns en klausul och det var, att jag måste bli åretrunt boende i Fiskars bruk...semesterbostad fick husen i Fiskars bruk inte bli...och jag var inte villig att flytta...och inte mina barn heller.

 Miniatyr över Fiskars Bruks byggnader.


På Återseende, Fiskars...vi kommer snart igen och njuter...om inte förr, så i nästa sommar.

Kram fr Janet

Ps. Klicka på bilderna, så får ni dem i större format :)

Inga kommentarer: